Fantastico!

Tanken på att starta den här bloggen fick jag från min son Mattias nere på Mallorca. Jag fick anteckningsböcker  av honom där han tyckte jag skulle skriva ner de helt otroliga drömmar/ mardrömmar jag så tydligt kunde berätta om. 
Hur många gånger har man inte vaknat kallsvettig i sin säng efter en otäck mardröm som man inte har den minsta susning om vad den handlade om. Eller när man vaknar och mår så behagligt gott efter en dröm, att man bara vill somna om och fortsätta drömma vidare. De flesta drömmar kommer man aldrig ihåg, så därför, har jag fått ett sånt behov av att skriva ner mina drömmar från intensiven  på Mallorca.

Vägen till Mallorca och min operation, vet jag inte riktigt när den startade, men ett riktmärke har jag och det är finlen i melodifestivalen 13 mars 2010. Jag ÄLSKAR hela det spektaklet! Så när jag fick möjligheten tillsammans med min mindre måttligt intresserade man Mats att närvara på plats i Globen i Stockholm, ropade jag "jippie". Tillbaka på hotellet efter en fantastisk upplevelse med musik och massor av "kändisar i Globen, sa jag till Mats - Du, jag har inte varit yr och jag har ingen huvudvärk, och sen knackade jag i trä!
Tillbaka till Helsingborg och verkligheten igen. Yrsel och huvudvärk kom tillbaka som ett brev på posten. så gott som alla kvällar och nätter tillbringade jag med ipren och en kall våt frottehandduk på pannan!  
Jag fick svårt att klä på mig själv, kunde inte se vilket som var fram eller bak, höger eller vänster. Redan här fick Mats agera personlig assistent. Jag insåg att jag inte skulle köra bil längre. Har aldrig varit en bra bilförare, även fast jag klappar mig på axeln och säger att jag är en "hejare" på start i backe!!!  Beslutet att sluta köra bil till jobb kom när jag fick "lita" på att bilföraren framför hade koll när det blev rött eller grönt. Galet va!!!
Nä, jag insåg att så här kan jag inte ha det, jag missade möten på jobb både med förädrar och personal. Nu bokade jag en tid med min husläkare. Jag satt framför honom och berättade om min yrsel och huvudvärk. Han tittade på mig och frågade: Vad tror du det är som fattas dig? Va, är det inte det han ska berätta för mig???? Jo, artig som jag är så svarade jag honom: ja, eftersom jag inte längre har kontroll på mig själv och denna ständiga huvudvärk, så är det väl en hjärntumör! Han tittar på mig och säger : så illa är det nog inte jag tror att du är stressad och har "gått in i väggen" men vi tar lite prover på dig, ring imorgon kl 8.00. Jag ringer punkligt kl 8.00 och han svarar direkt och säger: ja,ha nu vill du veta hur du mår? Ja, tack säger jag. Jo proverna var bra, så du får nog försöka ta det lite lugnt ett tag, så ska du se att det ordnar sig. Vi försöker först utan tabletter, men ring om det är något. Nöjd med diagnosen och med inställningen att det här fixar jag åkte jag tåget till jobb! 
men jag fixade inte det, jag ringde husläkaren som då skrev ut "stämningshöjande" tabletter. huvudvärken blev inte bättre, ringer igen till läkaren som då vill byta till en annan sort eftersom huvudvärk var en biverkning. 

Nä, nu får vi göra något avkopplande sa Mats och bestälde en resa till Mallorca. Och det är här som min resa genom dröm och verklighet sker.