Ny "drogperiod"
Karin från neurologen i Lund ringde och berättade att mina blodprover var bra, så det innebär att jag får starta min andra omgång med cellgift. Jag och min kropp känner oss inte riktigt redo, men vi ska kämpa på!Jag frågade Karin lite försynt.....det blir kanske lite bättre denna gången, eller hur;) Hon svarade- Marie jag hade önskat att jag kunde ge dig det svar du vill höra....men tyvärr, blir det nog detsamma. Okej, det blir till att bita i det sura äpplet!
Jag ska nu ta en illamåendetablett,kl 20.00, cellgift kl 21.00 och sen "rusar" jag i säng så jag förhoppningsvis kan sova bort de värsta illamående timmarna. Karin är en "fantastico" kvinna på helt rätt plats.Jag kan ringa och prata med henne när jag vill under dagtid och hon tar sig tid att på ett lugnt och tydligt sätt förklara om jag har några frågor eller funderingar.Det känns bra att veta att jag reagerar helt "normalt" på behandlingen.
Jag har fått ett litet dilemma?! Är detta typiskt svenskt, jag bara undrar??? Jo så fort man möter någon bekant, ytlig eller nära på gatan så får man frågan, sådär i förbifarten eller själv frågar? Hur är läget? Allt bra? Är allt under kontroll?? Ja, då undrar jag....hur mycket vill frågaren veta? Har jag, hon/han tid att lyssna på om nageltrånget, vaxet i örat eller vad det nu kan gälla. Nu vill jag ju tro att jag är ganska begåvad med en stor portion empati och är en bra lyssnare. Men är det inte så att man "bara" vill höra: Jo, men tack allt är bra! Läget är under kontroll! Allt är bara fint, fint!
Jag har under min sjukperiod, råkat ut för frågan ett antal gånger. Då kan det ju hända som det gjorde vid ett tillfälle efter jag svarat BRA! Så nästa gång vi sågs så frågade han....men DU... hur är det på riktigt!!!
Nu tänker jag vara modig, riktigt MODIG!!! Jag ska härmed lägga ut mina tre aktuella"utseende status. I de här tre "looken" kan ni stöta på mig på stan, när vi samtidigt frågar varandra.... läget? ;)
Så Sandra min söta syterdotter i Norge. här är jag :)
Fin du e på bilderna Lillan! Ser lika bra ut på alla bilderna vad du har på huvudet! Och jag menar verkligen det!
Hoppas du får må någorlunda ok under behandlingen nu.
Ha det underbart! Och hälsa Mats.
Kramar ifrån mig
Håller verkligen med My, det är inte håret vi gillar hos dej utan det är dej vi gillar, för att just Du är Du!
Kram från Skövde
Vilka fina bilder!!!
Och lycka till nu under behandlingen, hoppas att du får må så bra som möjligt.
Kramar!
Så fin du är Marie! En skönhet klär onekligen i allt! Stort lycka till nu och massa massa kramar från mig i ett grått Sthlm!
Världens fiiinaste!!!
du är så fiiiiiiiiiiiiiin lillan! det vet du att vi tycker allihopa! superdupermånga kramisar
Söta lillan!
Det var såå roligt att prata med dig.
Va fin du är på bilderna,med eller utan hår.en stilig dam.
Lycka till med behandlingen..tänker på dig.
Massor av kramar ulla
så fin du är Lillan..!! :) måste få träffa dig nästa gång jag är hemma..! :)
kram kram!!
och tack för bilderna förresten..! ville ju se dig! :)
Jag har sagt det innan och jag säger det igen!
Du är vacker hur du än gör.
♥ Kramar Ami
Hej!Ser ni vem som sitter på tavla i bakgrunden? Marie unga år.
Du ser helt fantastisk ut!
Om jag inte vetat så hade jag aldrig sett att det är en peruk, ser grymt bra ut!
Måste hålla med alla andra att du även ser bra ut utan hår.
Bara så du vet...skönhet sitter inte bara i håret!
Fortsätt kämpa,
Daniel (också utan hår)
Ja du Lillan det spelar ingen roll vilken "frisyr " du har för vi alla hade känt igen dig på stan. Som du nog har förstått så sitter inte din personlighet, skönhet eller "you name it" i håret.
Kram Ann-Marie
säger som i blekinge "y så grann du e däka", allt klär en skönhet och det är du, men inte bara på utsidan utan även på insidan!!! Mamma berättade om din blogg och jag har läst en del och gråtit en hel del men mycket skratt oxå!!
Kan inte förstå din resa hur mycket man än tror man gör det (känslomässigt) men du är verkligen kämpe och vi läser och kämpar med dig.
Många kramar från oss i Blekinge
Du är verkligen vacker Lillan!! Kul att få se dig på bild. Jag hade hoppats på att få träffa dig när ni var på Madame Mustache men tyvärr var det fullbokat när vi väl kom.
Vi är med dig när du kämpar!! Du är grymt stark och att du orkar skriva så flitigt som du gör är imponerande.
Massa kramar från Rebecca
