Fantastico!

360 mil, sol, 24 grader, så såg vår pendling till Lund ut förutom 2 dagar...1 dag med svalkande regn  och igår ons 8 sept 21 grader i utomhus temperatur, men strålande SOL!!! Lägg då till svart bil utan AC, så förstår man "bastukänslan"
Återbesök på neurlogen i Lund först med läkare och sen med "min" syster Karin.
Vi startade dagen med en mysig lunch tillsammans med vår Martina i Landskrona. Vi fick en guidad tur i det snart nyöppnade Form och Figur, så mysigt det blir! Lycka till vårt hjärta!
Väl i Lund hittade vi ingen p-plats, lite panik känsla, jag kände hur svetten började rinna i peruken!! Mats måste släppa av mig för att leta vidare...HUJA!! okej, det här fixar jag, han kommer ju snart!
Efter operation har det konstaterats att jag har "tappat" vänster sidoseende, därav är jag lite osäker när jag går och tappar ibland balansen! Men jag ska träna och det här är ju enkelt...har varit här förut! Där är hisshallen, trycker på vån 9 och åker iväg. Slår en blick i spegeln, peruken sitter där den ska. Våning 9 , pling jag går ut! MEN var är jag här har jag inte varit förut!!! 

Jag ser en vitklädd person, frågar var jag är och vart jag ska. Fel hisshall...ner till bottenvåningen och sen ser du hisshall B. Nu känner jag paniken närma sig! Inget tid att vänta på hissen, är redan en kvart försenad, då ser jag skylten "hälsotrappan". Ja, vad är där att göra, jag börjar min smått hysteriska vandring mot bottenvåningen. Efter minst tre veckor i sängläge, tror jag inte jag förstod vilken "pärs" dessa trappor skulle bli!
8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 entreplan...äntligen! Nu badar jag i svett! 
Rätt hiss, rätt våning, får jag reda på att läkaren frågat efter mig tre gånger.Jag ber läkaren om ursäkt och hälsar med en svettig hand och med en peruk som förmodlingen sitter helt på "sniskan" . Mats är också på plats, tack och lov!
Läkaren som är lugn och sansad frågar hur jag mår ( han är inte på min topp fem lista men strax intill) Han berättar om hur min fortsatta behandling kommer att se ut. Avlutar pencillinkuren, fortsätter med epelepsitabletterna morgon och kväll. Och börjar med nya starkare cellgifter som ska tas i 6 cykler, 1 om dagen i fem dagar och sen uppehåll i 23 dagar, 1 illamående tablett 1 timme innan cellgift och fastande 1 timme innan och en timme efter cellgift. I början på november ska jag göra ny magnetröntgen ( nu är det positiva tankar som gäller)Jag är sjukskriven året ut, antagligen så  länge som behandlingen pågår. 
Ja, vad är då baksidan av denna nya medicin period, jo ev illamående och trötthet, Nä, jag orkar inte vara trött längre. Jag ger mig tusan på att om jag läser informationen om biverkning på illamåendetabletterna , så står det garanterat "illamående"

Läkaren ler så snällt och frågar om jag har några frågor. Jo, frågar jag lite försynt: Fick Marie Fredriksson samma behandling?- Han ler och svarar Ja det fick hon säkert! (hm, undrar om han överhuvudtaget vet vem Marie Fredriksson är!!)

Karin min favorit sjuksköterska, förtydligar det läkaren berättat, lämnar nya datum för nya träffar. Kan bli "syster Monica som tar hand om dig då. Stopp...säger jag och med bestämd blick säger jag: Vi ses Karin, våga inget annat;)