Fantastico!

Efter jag blev utskriven från infektionen i Lund har jag levt härliga sommarveckor i Helsingborg, shoppat (alltid nyttigt för hälsan), varit social med andra ord mått gott!
Men idag 1/7-10 läggs jag in på neurologavdelningen 27 i Lund. Ska börja min strål och cellgiftsbehandling. Vi anmäler oss i receptionen, jo de vet att vi ska komma....men rummet är inte färdigt, vi väntar snällt i soffan. Ja, nu är det ju det här med resistenta bakterier.... du får en isoleringssal...okej. vi kommer in på rummet , går inte att missa att vi är isolerade, stor gul varningsskylt där det står ISOLERING hänger på min dörr. Nu börjar förvandlingen...Mats ombedes ta på sig "skyddskläderna" engångshandskar, rock, skoskydd och munskydd. 
 
Mats följer med mig till strål, sätter oss och väntar i en soffa. Nä, här får jag ju inte sitta, blir förvisad till en röd skinnsoffa i en avlägsen hörna ( den måste ju "spritas" efter att jag suttit i den:) 

Personalen på strål är helt underbar. Jag får lägga mig på en hård brits, de sätter på mig min "mask" liknar ganska exakt en sådan Hannibal Lector hade på sig i filmen "när lammen tystnar", den spänns fast i britsen, nu gäller det att inte ha några som helst fobier ( en del får ta lugnande medicin för att få på sig masken) kan knappt blinka så fast sitter jag! Nu mäts det och fixas så att allt sitter rätt.
Jag får en liten gummiring att hålla i (psykologiskt i stället för en mänsklig hand)
Det väsnas och snurras och efter ca 10 min är det över och jag blir frisläppt!

Här på "min röda soffa" ska jag vänta som sista patient alla mina 29 behandlingar, men en fördel är att ha en tid, annars är det nummerlappar som gäller.

Tillbaka på mitt rum på avd 27! Jag är inlagd för att de ska ha koll på hur jag reagerar på behandlingen, jag hade fått reda på att jag kunde må illa...men att jag skulle spy som en gris, hade jag inte väntat mig!!

Mats som inte fick bo på mitt "hotellrum" hade åkt hem innan "kaskad" kräkningarna satte igång. Nu är jag ju en självständig kvinna som vill och kan sköta mig själv, eller!? Jag ska inte trycka på den röda alarmklockan inte!!!

Jag började kräka kl 19.00 och hade inte slutat kl 21.30 när en ung sommarvikarie kom in för att titta till mig, för det första tog det honom en hel evighet  att få på sig "skyddskläderna" så när han väl kom in fick han gå igen för jag fick rusa upp för att spy!

Men han hade nog meddelat en sjuksköterska min situation, så hon kom in med en stolpilla till mig mot illamåendet. TACK, såå snällt och så jobbigt det här är för er med alla ombyte, försökte jag snällt ursäkta mig med. Svaret jag fick hade jag väl inte väntat mig: det finns faktiskt en ANLEDNING  till det!!!! Jo, tack jag vet, jag har blivit opererad för en hjärntumör i SPANIEN!

Efter den pärsen satte de in effektiva illamående tabletter så jag slapp hamna i den situationen igen. 
De två läkarna som besökte mig tyckte jag om, ja inte så att jag vill gifta mig med någon av dem, kanske för att en var kvinnlig ;) och för att den manliga inte kunde mäta sig med doktor Smith;)

Jag fick åka hem på "permis" över helgen...jippie!! Tillbaka på måndag till ett rum exakt som jag lämnade det i fredags dvs obäddat, alla soppåsar med matrester kvar( de hämtade aldrig mina matbrickor, utan, matresterna fick jag själv slänga i soppåsen, knyta ihop och slänga undan i ett hörn! Så vi började med att öppna och lufta och sen bäddade Mats min säng !

Var är min frukost??? klockan är 9.45! Okej, jag ringer på larmet och efter en stund kommer en frågande vårdare in....visst det ska jag fixa.kl är nu 10.00 och Martina har hunnit komma på besök , hennes vackra ögon är inte nådiga när hon säger till samma vårdare. MENAR DU ATT NI HAR GLÖMT GE MIN MAMMA FRUKOST!!! Nej, vi har bara haft mycket att göra...DET ÄR INGEN URSÄKT. säger Martina fortfarande med svarta ögon. NU SER DU TILL ATT FIXA DET OCH DET MEDDETSAMMA!!!

Utskällning två stod Mats för, sjuksköterskan kommer in och lämnar min medicin. Vad händer....jag hör Mats vissla, som på en hund, sliter av sig sina skyddskläder och nästan skriker VAD ÄR DET HÄR!? Jag vill prata med någon ansvarig, här är det ju inget som fungerar, NI undviker ju att komma in till Marie och nu ger ni henne fel medicin!!!!

OJ, mitt hjärta slår, vad händer. samma sköterska kommer in ber lite försiktigt om ursäkt och ber mig ta de nu försenade cellgifterna. Vågar jag det? Jo, läkaren som sitter och pratar med Mats har sagt att det var ok
Någon hade lagt mina tabletter i en annan låda och då tagit en ersättningmedicin, som tydligen var ok, men kunde även varit något helt annat!

JA veckan på avd 27 gick, utan dusch (det var för jobbigt för då fick dom sanera duschen efter mig, Piff och Puff två sjukgymnaster som var mer intresserade av vad som hänt mig på Mallorca, än ge mig träning, Tomas hjälp!!!

Så här är det när sjukvård ej är fungerande, hoppas det var en tillfällighet....jag har många rosor att ge för mycket väl fungerande och helt underbar vård här i Sverige....Men inget ligger mig så varmt om hjärtat som min vistelse och behandling på Clinic Juaneda i Spanien. Jag lovar...så fort jag har ork, kraft och möjlighet åker jag och Mats till MALLIS och till de som har betytt och betyder så mycket för mig och min familj!