Berg och dalbana!

Det har varit en omtumlande resa som gått både upp och ner denna veckan! på många sätt! 

En vecka kvar tills jag får pausa från mitt gift!!! i hela 28 dagar! Förstå mig rätt , jag är så glad för att jag får den här behandlingen och blir alltid lika glad när mina prover är bra så jag FÅR ta emot behandlingen! Men när kraften lyser med sin frånvaro, och det känns som om jag är inlindad i plastfolio och lever i ett vacuum tillstånd. Nu vill jag inte gnälla, men jag tror jag ibland behöver förklara mitt "tillstånd" för mig själv för att själv försöka förstå vad jag känner!!! Jag vet att den här medicineringen angriper även friska celler, så resan är förstås lång innan den når de sjuka cellerna! 

Men jag har så många guldkanter på min tillvaro och är inte deppig hela tiden, fast det kanske låter så! Jag fick min konsert med Tias tidigare än väntat, Melodifestivalskivan med alla 32 bidragen, jag säger bara Yes!!!! I like a lot och Tias säger... like Not, men vad gör han inte för sin schlagernörd till mamma:)



I ett av mina otaliga blå brev från region skåne damp mitt nya läksrintyg ner från Anna. Jag är sjukskriven till och med 1 november!  Inte roligt att läsa om sjukdomen, men inget nytt, jag tycker så mycket om min Anna, hon är realist, rak och tydlig på ett så empatiskt sätt, Hon föreslog senast att kanske våra barn ville följa med ner till Lund en gång, få en bild och ansikte över alla jag träffar och även få ställa frågor om så önskas! Det var de positiva till att göra framöver någon gång!

Jag har även haft en mysig och glad frukost med många skratt tillsammans med min Far, min "systerYster" och min söta Svägerska. Det får vi göra om!
 Vi har också firat vår älskade son Mattias på sin födelsedag. Martina och Linus, var portade pga halsont och rejäl virusinfektion;( Men paket och tårta förgyllde dagen !

Här är jag skrivit om att jag inte har någon kraft eller styrka, Då, ska ni få höra något: garanterat Veckans  prestation!
Jag har rullat 2,5 kg köttbullar till mina älskade "ungar", Galet, ja kanske, men viljan var betydlig större än tröttheten. Extra roligt är att min Söta svärdotter som tidigare var vegeterian och definitivt inte åt färs, tycker om mina köttbullar...DET ÄR STORT:) Lite paybacktime för all god mat ni bjudit oss på! De sista bullarna rullades sittande på pallen, sen la jag dem i plastpåse och knöt ihop med en rosett av spetsband, alla rullade med stor portion kärlek;)     

Kommentarer
Postat av: Martina

Världens godaste köttbullar gjorda av världens bästa mamma!! Nu ska jag se till att bli frisk så att vi kan få lite kvalitetstid tillsammans. Puss!

2011-04-04 @ 19:22:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0