Tog en time out!

Har varit lite nere, det märkte Karin när hon ringde från Lund, hon frågade om jag inte skulle prata med en kurator? varför det? jag har så många i min närhet att prata med och... Karin jag pratar ju med dig! Men hon menade att jag kunde ge det en chans. okej, kuratorn från Lund ringde upp....den rösten kände jag igen!!!! kunde inte låta bli att le lite för bilden jag fick fram är ganska komisk! Där sitter hon på min sängkant och ska vara seriös...men hur lätt är det när det enda jag ser är en "rymdmänniska" i full skyddsklädsel, ja, ser inte hennes ögon, glasögonen immar igen av munskyddet och hon är märkbart besvärad, så besöket denna dag blev inte så långt, antagligen till både hennes och min glädje;)
 Men hur som helst har jag fått tid till samtal här i HBG...som sagt jag är kräsen, passar det inte mig , gör jag som min lille "kämpe" när en sköterska kom in och frågade hur det var med honom , svaret han gav var: HEJDÅ!! Hon var inte på hans tyck om lista! Så Hejdå är även mitt svar om sällskapet inte passar!

Ringde till min lille "kämpe" för att höra hur det var med honom, och för att berätta att jag höll löftet om "sjörövarfabbe", men han var på väg med sin mamma till Lund för att ta bort bandage och stygn. Men pratade en lång stund med han pappa, så jag fick reda på att det de hade utfört gjorde honom mycket bättre, så glad jag blev att höra det. Vi pratade lite allmänt om prövningar i livet han sa något mycket klokt... jag vill inte att någon ska förstå vad vi går igenom och har gått igenom för då innebär det att de måste uppleva det själva....och det önskar jag ingen! Behövs det  proffs att prata med eller är det bara en vanlig medmänniska som är bäst?! Jag tror jag har svaret!

En liten solskenshistoria..... Mattias kom in om igårkväll med famnen full av choklad....jag har nämligen( äntligen) hittat chokladet med stort C, caramell crisp! Masse har sprungit gatlopp för att köpa det till mig, men tydligen faller det fler i smaken!!! Med... 5x 142g är säkert min matchvikt snart tillbaka och Masse slipper springa gatlopp, när mitt efterlängtade  sötsug sätter in....Tack vår son vilken insats... du räddade både både mig och pappa;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0