Lunginflammation;(

Natten mot i lördags vaknade jag av att det kändes konstigt! Jag väckte Mats och frågade om jag kändes varm? Nää, det tyckte han inte , men några timmar senare tog jag tempen som då var 39 g! Vi vet att om feber tillstöter är det bara att åka till medicinakuten;(: Väl på plats togs jag om hand omedelbums, och provtagningar startade, blodproverna var bra och sänkan bara lite förhöjd( inte mer än man får om man går i motvind som han sa; ja det var ju bra! Men med "order" om att komma tillbaka kl 09:30 dagen efter åkte vi hem!
Åter på plats träffar vi ett välkänt läkaransikte, känns alltid bra, framförallt om ansiktet är på rätt lista;)
En manlig sjuksköterska kommer in för provtagning! Jag säger till honom...vet du en gång hade jag sån otur att en som skulle ta mina blodprover höll på i exakt 13 minuter...Vaa, säger han det får inte ske!!!! I samma ögonblick möter jag Masses ögon och mitt hjärta slår flera dubbelslag!!!! Det, här ÄR  13 minuters killen!!!! Vad göra nu då? Bit ihop eller bryt ihop.... men mitt tillstånd orkade inte med någon "strid" så stick på!!!, och "Bossefilen" tillbaka , han lyckades jippie!!! Efter 1 timmes väntan kommer min trevliga läkare och berättar att nu var sänkan alldeles för hög, så de vill lägga in mig och även göra en lungröntgen! Jag vill inte, jag vill HEM! Han sätter sig ner och pratar med mig och jag frågar om det är cancer i lungorna de letar efter? Nej detta har inget med din sjukdom att göra, utan vi misstänker en lunginflammation. Och vet du säger han, du har också "rätt" att bli sjuk! Upp på röntgen och sen in på sal, snart har jag mina älskade ungar där, med hemlagad pizza,choklad, hembakade kakor, ja, vad är det man säger..."rund och glad ..blir man med kexchoklad (och cortison;)

Redan innan det konstaterades lungingflammation satte de in pencillin i droppform, så det kvickt kom in i blodet!


Jag har en vision att arbeta som volontär på sjukhus, sitta och prata som en medmänniska.....JAG HAR BÖRJAT;)
joo, på natten när jag gick på toa och gick förbi min "granne, hör jag honom kalla: syster, syster kan jag få lite vatten? Självklart, går jag in och börjar spola så han kan få kallt vatten. MEN då slår mig en tanke.....tänk om han är fastande och jag blir skyldig till att han inte överlever!!!! Då får jag högre straff än för min kaviar stöld! Men jag vill inte lämna mannen törstig, så jag tassar ut i min vita "särk" och kallar på behörig personal, nu kan jag somna om igen efter min första "Florence Nightingale" insats! Blir utskriven dagen efter och med pencillin i tablettform, så kunde vi fira vår favorit dotters födelsedag hos oss. Jag kunde bara njuta av sällskapet och allt det mumsiga de bjöd på;)
Min cytostatikabehandling startar nu istället när jag avslutat min pencillin kur, så tisdag den 8 mars läggs jag in på Lund för att starta en ny omgång "cellpower" både i droppform och kapslar som kommer att hålla på i ett och ett halvt år!
 



     
  


Kommentarer
Postat av: ulla martinsson

kära lillan!

vilken otur,men det är ju sant att även du har rätt att bli sjuk.och jag tycker absolut du skulle passa som volontär, och sitta prata o trösta. det kan du. satsa på det.du är fantastisk. ha det så bra o krya på dig.hoppas vi ses snart.

kram ulla

2011-03-01 @ 17:11:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0